Okej,
jag vet,
jag skriver det i varenda inlägg.
Men jag saknar faktiskt Tyskland.

Jag saknar absolut inte stressen och pressen
men jag saknar folket, hästarna och dom där
lugna, roliga dagarna i stallet där alla har tid
att prata och skoja. Jag saknar slappkvällar
med Ida och jag saknar vårvädret.

Tro verkligen inte att jag inte är glad över att vara hemma,
för det är jag, jag behöver bara lite tid att ställa om mig,
lite tid att smälta allt som varit och börja blicka framåt igen.

Snart kan jag börja leva i nuet igen. Men tid vänner, är något
som jag behöver just nu.




En av alla mysiga skogsturer på Grandia.